En omtumlande vecka

Sist jag skrev gick jag hemma med värkar, det är nu drygt en vecka sedan. Sen dess har det hänt så mycket att jag faktiskt inte haft tid att skriva alls men idag ska jag uppdatera lite.

Lördag-söndag(lite svårt att skilja på vad som hände när..):

Gick med värkar hela dagen, vid 22-tiden började de bli tätare och när det var ca 6 minuter mellan värkarna ringde vi vår granne som är barnmorska och som skulle följa med oss in. Hon ringde då Östra för att kolla att det fanns plats där och vid 23.30 åkte vi tillsammans med henne in till Östra. Väl där fick jag lägga mig i ett badkar där jag med lustgas och musik tog mig igenom ca 4,5h värkar. Efter badet fortsatte värkarbetet i förlossningssalen med stöd av gåstol, massage och till slut en epidural av narkosläkaren från helvetet. Han ville att jag skulle svara på vad jag hade för ärr på ryggen, vad mitt personnummer var och om jag ville ha en epidural och allt såklart mitt i en värk.

Klockan 10.51 på söndag morgon den 1 mars 2009 kom vår dotter Amanda till världen, 3885 g och 51 cm. Hon var såklart helt perfekt! Full pott på Apgar och grym på att amma direkt.

Vi firade med födelsedagsfrukost och flyttade efter diverse hoptråckling och ett avsvimmande över till bb. Det var jag som svimmade när jag skulle resa mig och gå på toa och hade då ett blodtryck på 99/65.

Både jag och Johan var rätt trötta så när vi fått vårt rum på bb och ätit lite sjukhusmat la vi oss båda i min säng och tog en tupplur innan det var dags för Johan att åka hem för natten.

Johan däckade totalt när han kommit i säng och sov tungt och drömlöst. Jag däremot sov lite mindre. Hade Amanda i sängen hos mig och ammade lite då och då. Sjukhussängar är av någon anledning inte särskilt bekväma, vet inte om det beror på att de vill att man ska åka hem tidigt.. Iaf så sov jag inte många timmar då det antingen var Amanda som skrek, nån annans bebis som skrek eller nån av de andra tre på rummet som diskuterade amning med nattsköterskan.

Måndag:

Redo att åka hem!!

Jag var grymt trött på att hänga på bb så när Johan äntligen kom dit vid 9 började jag genast kolla hur tidigt jag kunde åka hem. Eftersom jag hade svimmat och inte fick gå själv kvällen innan fick jag inte åka då. De ville att barnläkaren skulle kolla Amanda och att någon slags överbarnmorska skulle träffa oss för utskrivning. Vi fick också vara med på en frågestund med en barnmorska strax efter ännu en välsmakande sjukhusmåltid till lunch. Hos barnläkaren gick det bra, hon tyckte att Amanda var lite skakig och att det berodde på att hon var "så väldigt hungrig". Barnmorskan som följt oss dit tyckte att läkaren överdrev lite och efter en blodsocker-koll var vi okejade att åka hem.

Vid fyra-tiden kom vi hem till oss där mamma/mormor väntade spänt. Hon hälsade på en liten stund och sedan var vi ensamma för första gången. I trapphuset hängde ett stort plakat från våra fina vänner och grannar där de önskade Amanda välkommen hem med olika dikter och lyckönskningar, det var grymt fint!

Tisdag-torsdag:

Dagarna gick rätt snabbt med många blöjbyten, amningar och ett antal besök av bl.a. farfar, vänner och grannar som var nyfikna. På onsdagen var vi på återbesök på Östra där de kollade Amandas hörsel, vikt och tog blodprov. Hon hade gått upp lite i vikt sen vi åkte hem från bb och hörseln var utmärkt.

Vår kära barnmorska som förlöste Amanda kom över med moderkaks-tryck. Hon hade tagit med min moderkaka hem, fryst in och sedan gjort tygtryck med oljefärg som vi fick. De blev väldigt fina faktiskt. Hon satt också ner med oss en kväll och gick igenom förlossningsjournalen så att vi skulle förstå vad alla konstiga läkartermer stod för.

Fredag:

Första riktiga utflykten med Amanda!

Vi lärde känna ett par under föräldrautbildningen på MVC, tjejen hade jag pratat med på Familjeliv.se sedan jag var i vecka 12 och hon vecka 13 på graviditeten. De fick en dotter 8 dagar innan oss och hade bjudit hem oss på middag. Så på fredagen tog vi oss dit. Det var väldigt trevligt med god mat och roligt sällskapsspel med två småtjejer som sov nästan konstant.

När jag skulle byta på Amanda hemma hos våra vänner blev hon som vanligt lite irriterad vid själva blöjtejpandet och började gnälla. Eftersom jag då inte hade nåt finger över att stoppa i munnen på henne och pappa Johan var på nedervåningen så tog hon saken i egna händer och stoppade in sin egen tumme. Det så helt fantastiskt gulligt ut. Såklart hann hon ta ut den lagom till att Johan kommit uppspringande för att se, men ändå..

:)

Lördag:

Lunch hos mamma i Gårdsten, alltså min mamma och Amandas mormor. Det blev också första långpromenaden med vagnen vid Surte-sjön. Amanda sov hela tiden då också. Det verkar som att åka bil eller vagn är bland det goaste som finns.

När vi kom hem på kvällen sa både Johan och jag nästan i mun på varandra att " imorgon får vi bara vara hemma, själva!". Det blev nog lite mycket besök och utflykter för att vara första veckan och vi var nog rätt trötta alla tre.

Söndag(idag):

Precis som vi hade bestämt har vi bara varit hemma ensamma hela dagen. Johan var nere på gården och hämtade ett av däcken till barnvagnen som var trasigt men jag och Amanda har inte ens varit utanför dörren. Det har faktiskt varit väldigt skönt och vi har sovit ifatt litegrann. Både Johan och jag har passat på att ta ett par välbehövliga duschar, det blir av nån anledning inte prioriterat just nu.. Sedan har vi gett Amanda hennes allra första bad, fantastiskt mysigt! Hon var lite gnällig precis innan men när jag sänkte ner henne i det 35-gradiga vattnet blev hon knäpptyst och bara tittade på oss. Det var helt klart en populär upplevelse.

Så ikväll kommer vi nog sova gott, nybadade allihopa och i rena lakan. Amanda sover redan, däckade totalt efter badet.

Avslutar veckans inlägg med lite bilder på underverket. ;)

Amanda några minuter gammal.

Äntligen hemma!